Fjärrvärme är en fördel på vägen mot koldioxidnegativitet
2021 blev Tampereen Energia ett av de första företagen i Finland att sätta upp ambitiösa mål för koldioxidnegativ energiproduktion. Jukka Joronen, chef för energimarknader på Tampereen Energia, diskuterade med Maiju Hirvikallio och Sami Nissinen, affärsdirektör för energitjänster på Fimpec, strategierna för att uppnå det här målet i avsnitt 8 av Fimpecs podcast ”Kumppanit”.
Det här är en sammanfattning av det åttonde avsnittet av Fimpecs podcast ”Kumppanit”. Maiju Hirvikallio, marknads- och kommunikationsdirektör på Fimpec, är värd för podcasten ”Kumppanit”. Man kan lyssna på podcasten på finska på Spotify.
Tampereen Energia är en energikoncern med nästan 400 anställda, som redan har gjort betydande framsteg mot koldioxidneutralitet sedan början av 2010-talet. År 2022 var cirka 53 procent av all energi som koncernen producerade förnybar, och år 2023 kommer den här siffran förväntas stiga till cirka 75 procent. Man riktar dock blicken ännu längre bort. Det slutgiltiga målet är dock satt till 2030, då all energi som säljs av Tampereen Energia ska vara koldioxidneutral och koldioxidnegativ år 2040.
Jukka Joronen, ansvarig chef för energimarknaden på Tampereen Energia, berättar att förändringen grundar sig på en studie av övergången till icke förbränningsbaserad och koldioxidnegativ fjärrvärme (på finska) som går igenom tre faser. Den första är låga utsläpp, den andra är koldioxidneutralitet och den tredje är koldioxidnegativitet.
”Vi har i stort sett uppnått låga utsläpp genom att minimera användningen av torv, naturgas och olja. Vi har bland annat investerat i en avfallsförbränningsanläggning och en flisvärmeanläggning, vilket har hjälpt oss att snabbt eliminera de värsta utsläppskällorna. Vi har också börjat ta tillvara spillvärme”.
Enligt Joronen befinner vi oss nu i en situation där fjärrvärmens grundlast produceras med förnybara bränslen. I nästa fas ska vi försöka hitta ännu fler miljövänliga alternativ, vilka kommer att omfatta till exempel elpannor och värmelager.
”Elpannor fungerar som utmärkta topplastanläggningar. När det blåser, särskilt i minusgrader, kan de användas för att eliminera behovet av bränslen som används vid topplastproduktion. Genom att kombinera elpannor med ett fjärrvärmebatteri i industriell skala, skapas ett biomassa- och vindkraftsbaserat värmesystem, vilket utan tvekan är ett av de mest miljövänliga koncepten som finns. I framtiden kommer mängden el i fjärrvärmeproduktionen att öka ytterligare, vilket minskar behovet av biomassa och fokuserar främst på att ersätta fossila bränslen i värmeproduktionen”, bedömer han.
Det sista steget mot att uppnå koldioxidnegativitet kräver ännu en ny lösning – infångning av biogen koldioxid. När koldioxid fångas in från ett biomassaeldat kraftverk och lagras permanent eller används exempelvis som grön cement eller syntetiskt bränsle, blir stadens värmesystem ett betydande kolavskiljningssystem.
”Vi har vågat presentera det här alternativet i våra visioner, eftersom scenarier för att nå klimatmålen kräver koldioxidinfångning från atmosfären. Om infångning är nödvändig kommer driftmiljön så småningom att nå en nivå som tillåter investeringar, eftersom nödvändig teknik redan finns tillgänglig. Finlands förhållanden, tack vare skogsindustrin och fjärrvärme, gör att det är förnuftigt att fånga in biogen koldioxid här”, förutspår Joronen.
Fjärrvärme är en fördel för att uppnå koldioxidneutralitet
Tampereen Energias väg mot koldioxidnegativitet bygger på att utnyttja fjärrvärmesystemet. Joronen understryker i diskussionen att förekomsten av fjärrvärme i Finland är en betydande fördel när man vill minska utsläppen. Det ger en möjlighet till kolnegativitet samt skalfördelar vid lagring och underhåll av värme och energi. Framför allt ger det en möjlighet att utnyttja olika värmekällor.
”I fjärrvärmesystemet har vi en stabil plattform dit ny teknik kan kopplas. När värmeenergi överförs genom vatten är det mycket enklare att byta bränsle från exempelvis naturgas till spillvärme eller biomassa, jämfört med Europa där varje hus har en gasledning som det är svårt att mata något annat i. Det här ger oss möjlighet att göra betydande centraliserade förändringar och är därför en snabb väg till klimatvänlig uppvärmning”, säger han.
Timing är en stor utmaning
Tammerfors är redan på god väg mot en utsläppsfri framtid. Det finns dock fortfarande mycket att göra, och Joronen bedömer att de största utmaningarna är rätt tidpunkt och projektens komplexitet.
”Man ska inte flytta för tidigt eller för sent Att flytta för tidigt kan leda till förluster, men å andra sidan, om du väntar och väntar kommer någon annan så småningom att göra investeringarna. En annan utmaning, särskilt i projekt relaterade till väteekonomin, är deras komplexitet. Deras utveckling kräver ett bra team och bra samarbete.”
Joronen ser inte tekniken som ett stort problem i sig, utan bedömer att det redan finns nödvändig teknik. Det krävs dock att man håller huvudet kallt när man fattar beslut om lösningar.
”Vi har försökt utarbeta våra planer så att vi inte förlitar oss på alltför spekulativa tekniker, utan snarare fokuserar på de som redan finns. Det finns dock risker förknippade med deras skalbarhet”, förklarar han.
Att skapa en miljö där företag är villiga att investera är fortfarande en betydande utmaning. I det här avseendet spelar EU:s regelverk en avgörande roll. Ur energibolagets synvinkel innehåller Joronens önskelistafrågor som rör E-nummerberäkningar och erkännande av fjärrvärme.
”EU vill ha mer fjärrvärme, åtminstone på diskussionsnivå, men det är inte alla regleringar som stöder den. Miljöpositiva åtgärder i centraliserade värmelösningar erkänns inte, men ur ett regleringsperspektiv är det bättre att koppla bort fjärrvärmenätet och göra ändringar i själva byggnaden. Jag hoppas att det finns en förståelse för styrkan i fjärrvärmesystemet, speciellt i ett så här kallt land, eftersom det är det snabbaste sättet att uppnå klimatvänlig uppvärmning. En annan fråga är regleringen av negativa utsläpp som nu planeras. Den ska vara av hög kvalitet och möjliggöra projekt. Som helhet behövs tydlighet, långsiktighet och förutsägbarhet när det gäller reglering.”
Kan produktion av grönt väte bli en ny CHP
Sami Nissinen, affärsdirektör för energitjänster på Fimpec, tog upp frågan i diskussionen om huruvida ett energibolags verksamhet skulle kunna expandera till koldioxidnegativitet bortom värme och el. Det här tar upp de möjligheter som väteekonomin erbjuder. Joronen ser en parallell till den kraftvärmeproduktion som tidigare var mycket vanlig i Finland.
”Väteproduktion genererar mycket värme. Det kan hända att medan el och värme tidigare producerades i kraftvärmeverk, kommer fler väteproduktionsanläggningar i framtiden att utformas för att producera väte och värme mycket effektivt. Vi kan se de första stegen mot den här utvecklingen”, konstaterar han.
Podcastsidan ”Kumppanit” (på finska)
