Pensionsplacerare tittar också på kassaflödet i gröna omställningsprojekt
I Maiju Hirvikallios podcast ”Kumppanit” berättar Kari Vatanen, placeringschef på det finländska arbetspensionsförsäkringsbolaget Veritas, hur institutionella investerare ser på projekt för grön omställning och vilka villkor som måste uppfyllas för att de ska gå med i dem. Mikko Turunen, verkställande direktör för Fimpec PMO, ger sin insikt ur fastighets- och byggperspektiv.
Det här är en sammanfattning av det femte avsnittet av Fimpecs podcast ”Kumppanit”. Maiju Hirvikallio, marknads- och kommunikationsdirektör på Fimpec, är värd för podcasten ”Kumppanit”. Man kan lyssna på podcasten på finska på Spotify.
En avgörande aspekt när Veritas beslutar om placeringsmål är att de måste generera tillräckligt stort kassaflöde inom en rimlig tidsram. Det här kravet gäller även för gröna omställningsprojekt, vilket i många fall gör dem till osäkra placeringsmål för pensionssparare.
”Den gröna omställningen erbjuder olika placeringsmöjligheter, till exempel inom energiproduktion och i hela energiinfrastrukturen. Placeringar i energiinfrastruktur är i princip lämpliga för pensionsplacerare om de garanterar ett stabilt kassaflöde och helst ökar årligen med inflationen. Om man hittar sådana möjligheter är de mycket intressanta. Dessutom kan tillverkare av grön omställningsteknik, som ofta är ännu bättre investeringsmål än infrastrukturprojekt, vara spännande”, förklarar Kari Vatanen, Veritas placeringschef, i podcasten.
Han berättar vidare att Veritas har sedan länge investerat i vindkraft. I början gav statens prisgaranti för vindkraft den nödvändiga säkerheten för projekten. För närvarande är vindkraftsprojekt inte längre lika intressanta ur pensionsplacerarens synvinkel.
”Det finns inte längre någon prisgaranti och det finns redan så mycket grön el tillgänglig att det i nya projekt måste finnas en visshet om att avkastning genereras även när alla vindkraftverk är i drift. Därför är långsiktiga köpeavtal viktiga ur vårt perspektiv. Om vi enbart investerar i elproduktion utan att veta vem som köper och till vilket pris är det för osäkert i nuläget.”
Vatanen understryker vidare att det är en utmaning för en pensionsplacerare om kassaflöde förväntas först 10–20 år framåt i tiden. Särskilt i dagens läge, där man måste beräkna 5 % ränta för finansieringen, blir det en betydande kostnad över 10 år. Enligt honom räcker inte kassaflödet från grundläggande infrastrukturinvesteringar till för att kompensera om avkastningen börjar först efter 10 år. Det här gäller inte bara vindkraft utan även solenergiprojekt, vilket Fimpec PMO:s verkställande direktör Mikko Turunen, lyfter fram i diskussionen.
”En sådan osäkerhet kan vara för stor för en pensionsplacerare eftersom vi behöver antingen omedelbara kassaflöden eller alternativt en betydande värdeökning efter tio år”, konstaterar Vatanen.
Väteekonomins genombrott kräver en roll från regeringen
Podcasten tar separat upp det kanske hetaste ämnet med den gröna omställningen, väteekonomin, och hur relaterade projekt ser ut ur en institutionell placerares perspektiv. Vatanen framhåller att väteekonomin är viktig och som industristrategi kan den bli ett vinnande tema för Finland. Han tror dock inte att den kan lyckas enbart genom privata placerare.
”Ur vårt perspektiv kräver placeringsbeslutet att tekniken är lönsam. Vi behöver en tydlig bild av att projektet är ekonomiskt lönsamt, det vill säga information om vem som ska använda slutprodukten, var kassaflödet kommer ifrån och om det räcker för att täcka de kostnader som uppstår vid omvandling av energi från en form till en annan.”
”I tidiga skeden, när tekniken utvecklas och det inte finns någon ekonomiskt hållbar process tillgänglig, behövs offentlig vägledning och framför allt måste en offentlig aktör ta täten tills projekten börjar se intressanta ut ur institutionella placerares perspektiv. Offentlig finansiering behöver inte vara den enda finansiären, men de måste ta ledningen. Ett bra exempel på ett sådant ledarskap var garantipriset för vindkraft, vilket fick fart på vindkraftsproduktionen. Jag tycker att det som är bra med en offentlig finansiär är tålamodet och att tidshorisonten lätt kan vara 10–20 år. Vi har inte den möjligheten eftersom vi behöver kassaflöde för att betala pensioner varje månad”, konstaterar han.
”Vi talar delvis om att övervinna övergångsperioden. Vilken typ av samarbetsmodeller, projektmodeller och utvecklingsmodeller för slutprodukten behövs. Nu är det dags att bestämma vilket spel som kommer att lösa industrins och konsumenternas energibehov långt in i framtiden”, tillägger Turunen.
Placeringsmiljön är för närvarande utmanande
Diskussionen täcker också placeringsmiljön i vidare bemärkelse. Enligt Vatanen ser nuläget inte särskilt bra ut.
”Situationen är utmanande. De ekonomiska prognoserna för de kommande månaderna är negativa. Den främsta anledningen till det här är att räntan är betydligt högre jämfört med hur det såg ut för ett par år sedan. Därför har finansieringskostnaderna ökat markant för alla företag. Samtidigt har inflationen drivit upp inköpskostnaderna och lönerna stiger. De här tre ökade kostnadsfaktorerna påverkar samtidigt och det är svårt att överföra deras påverkan till inkomstsidan. Den övergripande ekonomiska miljön är utmanande för många företag.”
Vatanen säger att Finlands situation är särskilt svår på grund av att vår ekonomi är beroende av export. Den försvagade ekonomiska tillväxten i bland annat Kina har drabbat europeiska exportindustrier, vilket är uppenbart i både Finland och Tyskland, som är en viktig marknad för oss. Ekonomier som förlitar sig mer på tjänstesektorn, däribland USA, där den ekonomiska tillväxten fortfarande är positiv, har presterat bättre. Vatanen tror dock att det kan finnas lite ljus vid horisonten.
”Åtminstone på en hoppfull nivå tror vi att den värsta perioden kommer att vara på vintern, speciellt i Finland. Många investeringar ligger på is, och förväntningen är att de någon gång kommer att börja öppna upp. Prognosen är att den ekonomiska tillväxten kan börja ta fart igen efter ett halvår.
Podcastsidan ”Kumppanit” (på finska)
