Utvärdering av väteinvesteringar ger mervärde för kunden

Jussi-Pekka Kuivala Direktör, Energikonsultering, Fimpec Consulting Oy

Väte och dess derivat har länge varit ett hett ämne i den gröna omställningen. Man söker efter lösningar från väte och dess derivat för att fasa ut fossila bränslen och därigenom minska klimatutsläppen, minimera energiberoendet utanför EU och bli en ekonomisk motor i allmänhet.

År 2023 satte regeringen i Finland upp ett mål att nå en ledande position inom väteekonomin i Europa. Enligt vätestrategin har Finland potential att producera minst tio procent av EU:s utsläppsfria väte fram till 2030. Det här skapar goda förutsättningar för företag att investera i nya innovationer och göra investeringar, eftersom en grön omställning är oundviklig.

Finland bör sikta mot toppen av vätevärdekedjan genom att locka till sig industrier som använder väte för att tillverka derivat För att väteekonomin ska uppstå måste kostnaderna sjunka, de krav som lagstiftningen ställer preciseras och värdekedjans funktion och dess olika fasers roll som kostnadsbärare utredas.

För att derivat ska kunna utnyttjas krävs mycket råvaror. Finland har utmärkta möjligheter att lansera väteekonomin fullt ut och genomföra nya investeringar tack vare vårt geografiska läge, samhälleliga stabilitet, höga utbildningsnivå och vår förmåga att producera råvaror som behövs i power-to-X-processen.

Vi har utrymme att bygga förmånlig grön elproduktion, som vind- och solkraft, och vi väntar på att skogsindustrins biogena koldioxid ska kunna tas tillvara för storskalig produktion av elektriska kolväten. Vid elektrolys måste vattnet som används som råvara vara särskilt rent, vilket ger Finland en klar konkurrensfördel gentemot många andra länder. I Finland är vattnet redan ganska rent och det finns mycket av det.

Värdekedjan kommer inte heller att hindras av väteinfrastrukturen, eftersom Gasgrid, som ägs av finländska staten, planerar och utvecklar ett nationellt vätgasnät som skulle knyta samman både väteproducenter och konsumenter och koppla Finland till väteekonomin i Europa.

Väte formar framtiden

Det är viktigt för företag och verksamheter att identifiera var i vätevärdekedjan det är fördelaktigt att positionera sig. Projektutvecklare och energibolag kan exempelvis investera i vätgasproduktionsanläggningar där grönt väte produceras genom elektrolys med hjälp av förnybar el. Det producerade vätet kan vidareförädlas eller så kan företag sikta på en bredare position i värdekedjan och tillverka derivatet själva.

Det finns till exempel befintliga tillämpningar och marknader för derivat inom transport och kemisk industri. Väte kan exempelvis förädlas till e-metan, som kan säljas på den befintliga naturgasmarknaden i Finland och i Baltikum genom bilaterala avtal.

Distributionsskyldigheten möjliggör ytterligare en befintlig marknad för e-metan. EU ställer allt högre krav på utsläppsfria transporter, och distributionsskyldigheten har satts så att en viss andel distribuerat transportbränsle ska komma från förnybara källor. År 2024 är utdelningsskyldigheten 13,5 procent och kommer successivt att stiga till 22,5 procent fram till 2027. I distributionsskyldigheten ingår även en ytterligare skyldighet för så kallade avancerade fraktioner, såsom e-metan, vilket är två procentenheter av den totala distributionsskyldigheten i år. Det är den här ytterligare skyldigheten som öppnar upp marknaden för vätebaserade produkter.

När sjötransporter fullt ut ansluter sig till EU:s nuvarande system för handel med utsläppsrätter senast 2026 och Fuel EU Maritime-förordningen träder i kraft, kommer trycket på att anta alternativa och utsläppsfria bränslen att öka. Ammoniak och metanol har förutspåtts ersätta diesel som nya marina bränslen, och stora rederier har redan lagt beställningar på fartyg som använder de här vätgasrelaterade bränslena. Med andra ord kommer det också att finnas en efterfrågan inom sjötransporter.

Vi kan inte förlita oss enbart på bränslen i värdekedjan. Ammoniak är en viktig råvara i gödningsmedel, vilket gör att vätevärdekedjan även påverkar livsmedelsindustrin. Metanol är en betydande råvara inom den kemiska industrin och öppnar även upp för möjligheten att producera plast av helt förnybara råvaror.

Stål kan också framställas med väte, vilket möjliggör fossilfri stålproduktion. Fordonsindustrin har redan visat intresse för fossilfritt stål då upplysta konsumenter och företag i allt högre grad efterfrågar miljövänligare fordon. Andelen förnybart producerat stål av den totala kostnaden för biltillverkning är fortfarande måttlig men påskyndar investeringarna i grön stålproduktion.

Kapplöpning mot en ledande position inom väteekonomin

Konkurrensen om industriella investeringar relaterade till vätevärdekedjan kommer att vara hård globalt, men även inom EU. I den här kapplöpningen kan vi trygga vårt framtida välbefinnande. De senaste åren har EU-länder, främst industrijättar som Tyskland och Frankrike, stött gröna omställningsprojekt med miljarder euro.

Finland kommer inte att vinna det här stödloppet, även om staten vid ramförhandlingarna i april beslutade att bevilja skattelättnader till stora projekt, och särskilt till projekt som gäller den gröna omställningen. En skattelättnad på 20 procent av projektets totala investeringsvolym skulle kunna beviljas, men inte mer än 150 miljoner euro per enskilt projekt.

Tillståndsprocessen blir också tydligare och snabbare i och med det nya så kallade rena övergångsplaceringstillståndet, eftersom kommuner om de vill kan kombinera områdesindelning och tillståndsfas.

Regeringen gör vad den kan för att underlätta investeringsbeslut och göra projekt smidigare, men i slutändan måste Finland lyckas med sina konkurrensfördelar, det vill säga vår förmåga att producera betydligt billigare förnybar el, vår skogsindustris biogena koldioxidutsläpp och rent vatten.

Vi sitter med de vinnande korten som möjliggör olika vätevärdekedjor. Med de här kan vi säkra vår plats som en ledande väteekonomi och uppnå ekonomiskt välbefinnande för hela samhället.

Fimpec som partner i väte- och power-to-X-projekt

Vi på Fimpec har legat i framkant av att utveckla väteekonomin sedan 2014 och har agerat som partner i banbrytande projekt inom grönt väte och Power-to-X, i bland annat P2X Solutions och Nordic Ren-Gas Oy:s projekt.

Vår styrka ligger i att identifiera marknadspotential, utvärdera investeringars lönsamhet och driva projekt framåt. Den största frågan för kunden just nu är kostnaden. Hur sänker man produktionskostnaden för väte och till vem ska man sälja det gröna vätet?

Våra managementkonsulter stödjer våra kunder i projektutvärderingar, hjälper till att identifiera avköpare för väte och dess derivat, producerar marknadsmässiga och tekniska ekonomiska genomförbarhetsstudier och skisserar den stora bilden av positioneringen av vätevärdekedjan.